Check out the new design

Përkthimi i kuptimeve të Kuranit Fisnik - El Muhtesar fi tefsir el Kuran el Kerim - Përkthimi fulanisht * - Përmbajtja e përkthimeve


Përkthimi i kuptimeve Surja: El Furkan   Ajeti:
۞ وَقَالَ ٱلَّذِينَ لَا يَرۡجُونَ لِقَآءَنَا لَوۡلَآ أُنزِلَ عَلَيۡنَا ٱلۡمَلَٰٓئِكَةُ أَوۡ نَرَىٰ رَبَّنَاۗ لَقَدِ ٱسۡتَكۡبَرُواْ فِيٓ أَنفُسِهِمۡ وَعَتَوۡ عُتُوّٗا كَبِيرٗا
Yedduɓe ɓe tijjaaki ɓen fottoygol e Amen, ɓe hulaali Lepte Amen ɗen ɓe wi'i: " Ko hanno Alla jippina e amen Malaa'ikaaɓe ɓen, ɓe yeeton men Muhammadu ko e Goonga woni, maaɗum men seedora Joomi amen gite, O yeetoo men ɗum?" Gomɗii mawnitinaare nden tiiɗii ka wonkiiji ɓee, haa ɗum haɗi ɓe gomɗinal ngal, ɓe yawtirii ɗii konnguɗi maɓɓe keerol ngol ka keeferaaku e bewre.
Tefsiret në gjuhën arabe:
يَوۡمَ يَرَوۡنَ ٱلۡمَلَٰٓئِكَةَ لَا بُشۡرَىٰ يَوۡمَئِذٖ لِّلۡمُجۡرِمِينَ وَيَقُولُونَ حِجۡرٗا مَّحۡجُورٗا
Ñalnde yedduɓe ɓen yi'oyta Malaa'ikaaɓe ɓen tuma ɓe maayata, e ka Barjaku kadi, e ka Immital maɓɓe, e tuma ɓe soggetee ka hasboore, e tuma ɓe naatata ka Yiite haray welo-welo alaana ɓe e ɗeen darorde ɗon. No seedi e gomɗinɓe ɓen, Malaa'ikaaɓe ɓen wi'ana ɓe: No harmi, no harminaa e dow mooɗon welo-welo ngon immorde ka Alla.
Tefsiret në gjuhën arabe:
وَقَدِمۡنَآ إِلَىٰ مَا عَمِلُواْ مِنۡ عَمَلٖ فَجَعَلۡنَٰهُ هَبَآءٗ مَّنثُورًا
Men faandii faade e ko yedduɓe ɓen golli kon ka aduna immorde e golle dewal e moƴƴere Men wattini ngal ka bonugol maggal e anngal nafugol magal sabu yeddugol maɓɓe wano nduggu saakiingu ndaaroowo no yi'a ngu ka pooye (sim-simɗe) naange naatuɗe ka jolɗe.
Tefsiret në gjuhën arabe:
أَصۡحَٰبُ ٱلۡجَنَّةِ يَوۡمَئِذٍ خَيۡرٞ مُّسۡتَقَرّٗا وَأَحۡسَنُ مَقِيلٗا
Ko yimɓe Aljanna gomɗinɓe ɓen ɓuri moƴƴude darnde nden Ñalnde, ɓuri moƴƴude kadi nokku fowtere, waqtu fowtere maɓɓe nden ka aduna diini ɓee heeferɓe; ɗum ko sabu gomɗinal maɓɓe Alla ngal e golle maɓɓe moƴƴe ɗen.
Tefsiret në gjuhën arabe:
وَيَوۡمَ تَشَقَّقُ ٱلسَّمَآءُ بِٱلۡغَمَٰمِ وَنُزِّلَ ٱلۡمَلَٰٓئِكَةُ تَنزِيلًا
Jaŋto -an Nulaaɗo- Ñalnde kammuuli ɗin seekorta duule daneeje sewɗe, Malaa'ikaaɓe ɓen jippinee ka leydi mofturu jippinngol ɗuuɗungol sabu ɗuuɗugol maɓɓe.
Tefsiret në gjuhën arabe:
ٱلۡمُلۡكُ يَوۡمَئِذٍ ٱلۡحَقُّ لِلرَّحۡمَٰنِۚ وَكَانَ يَوۡمًا عَلَى ٱلۡكَٰفِرِينَ عَسِيرٗا
Laamu Goongawu tabitungu ngun, Ñalnde Darngal ko Hinnorante On ngu heeranii Senayee wonanii Mo, nden Ñalnde laatoto saɗtunde e dow yedduɓe ɓen, no seedi e gomɗinɓe ɓen haray kayre ko nde newiinde e dow maɓɓe.
Tefsiret në gjuhën arabe:
وَيَوۡمَ يَعَضُّ ٱلظَّالِمُ عَلَىٰ يَدَيۡهِ يَقُولُ يَٰلَيۡتَنِي ٱتَّخَذۡتُ مَعَ ٱلرَّسُولِ سَبِيلٗا
Jaŋto -an Nulaaɗo- Ñalnde tooñuɗo on ŋatoyta junngo mu'un ngon immorde e saɗtude ninse sabu ɗalugol makko jokkukogol Nulaaɗo on (yo Alla juulu e makko hisna) O wi'oya: "Eeh jalla min, mi jokkuno Nulaaɗo on e ko o addi kon immorde ka Joomi makko, mi jogitii wonndude e makko Laawol daɗugol.
Tefsiret në gjuhën arabe:
يَٰوَيۡلَتَىٰ لَيۡتَنِي لَمۡ أَتَّخِذۡ فُلَانًا خَلِيلٗا
O wi'a ka saɗtude sunaare o toroo bone e dow wonkii makko: "Eeh bone am, jalla min, mi jogitanooki kaariijo yedduɗo on giɗo".
Tefsiret në gjuhën arabe:
لَّقَدۡ أَضَلَّنِي عَنِ ٱلذِّكۡرِ بَعۡدَ إِذۡ جَآءَنِيۗ وَكَانَ ٱلشَّيۡطَٰنُ لِلۡإِنسَٰنِ خَذُولٗا
Gomɗii oo weldiiɗo yedduɗo majjinii lam e Alqur'aanaare nden ɓaawo nde hewtii lam e laawol Nulaaɗo on, Seytaane on laatike ko o heewuɗo jaasinngol neɗɗanke on, si saɗteende jippike e makko [seytaane] woɗɗitoo mo.
Tefsiret në gjuhën arabe:
وَقَالَ ٱلرَّسُولُ يَٰرَبِّ إِنَّ قَوۡمِي ٱتَّخَذُواْ هَٰذَا ٱلۡقُرۡءَانَ مَهۡجُورٗا
Nulaaɗo on maaka nden Ñalnde ko o wullitotooɗo alhaali yimɓe makko ɓen: "Ko An yo Jooma, pellet yimɓe am ɓe nuluɗaa mi faade e mu'un ɓe accitii ndee Alqur'aanaare ɓe ɗuureniinde".
Tefsiret në gjuhën arabe:
وَكَذَٰلِكَ جَعَلۡنَا لِكُلِّ نَبِيٍّ عَدُوّٗا مِّنَ ٱلۡمُجۡرِمِينَۗ وَكَفَىٰ بِرَبِّكَ هَادِيٗا وَنَصِيرٗا
Ko wano no hawrirɗaa nii -an Nulaaɗo- immorde e yimɓe maaɗa ɓen e lorreede e sakkeede ka Laawol maaɗa, Men waɗirani kala Annabaajo immorde e Annabaaɓe ɓen ado maaɗa gaño immorde e bonɓe ɓen ka yimɓe makko, Joomi maaɗa yonii Fewnoowo mo no fewna faade e Goonga kan, O yonii e ɗum Ballo Mo no walle e dow gaño maaɗa on.
Tefsiret në gjuhën arabe:
وَقَالَ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ لَوۡلَا نُزِّلَ عَلَيۡهِ ٱلۡقُرۡءَانُ جُمۡلَةٗ وَٰحِدَةٗۚ كَذَٰلِكَ لِنُثَبِّتَ بِهِۦ فُؤَادَكَۖ وَرَتَّلۡنَٰهُ تَرۡتِيلٗا
Ɓen yedduɓe Alla wi'i: "Ko hanno jippinee e dow Nulaaɗo on ndee Alqur'aanaare laawol gootol, hara nde jippinaaka e makko ko nde senndaande? seKo wano nii Men jippinii Alqur'aanaare nden ko nde serndaande fii tabintingol ɓernde maaɗa nden -an Nulaaɗo- sabu jippagol mayre laawol ɓaawo laawol, Men jippinii nde seeɗa seeɗa fii newinngol faamugol nde e hunnjagol nde.
Tefsiret në gjuhën arabe:
Dobitë e ajeteve të kësaj faqeje:
• الكفر مانع من قبول الأعمال الصالحة.
Keeferaaku ngun no haɗa jaɓaneede golle moƴƴe ɗen.

• خطر قرناء السوء.
Nawaare fii wonndiiɓe bonɓe ɓen.

• ضرر هجر القرآن.
Lorra wikkagol(accugol) Alqur'aanaare nden.

• من حِكَمِ تنزيل القرآن مُفَرّقًا طمأنة النبي صلى الله عليه وسلم وتيسير فهمه وحفظه والعمل به.
No jeyaa e ñeeñal senndungol Alqur'aana on jippina deeƴinngol Annabiijo on (yo Alla juulu e makko hisna) e fii newinngol faamugol mo e hunnjagol mo e gollitirgol mo.

 
Përkthimi i kuptimeve Surja: El Furkan
Përmbajtja e sureve Numri i faqes
 
Përkthimi i kuptimeve të Kuranit Fisnik - El Muhtesar fi tefsir el Kuran el Kerim - Përkthimi fulanisht - Përmbajtja e përkthimeve

Botuar nga Qendra e Tefsirit për Studime Kuranore.

Mbyll