Check out the new design

Kur'an-ı Kerim meal tercümesi - Muhtasar Kur'an-ı Kerim Tefsiri Fulani Tercümesi * - Mealler fihristi


Anlam tercümesi Sure: Sûratu'l-İsrâ   Ayet:
عَسَىٰ رَبُّكُمۡ أَن يَرۡحَمَكُمۡۚ وَإِنۡ عُدتُّمۡ عُدۡنَاۚ وَجَعَلۡنَا جَهَنَّمَ لِلۡكَٰفِرِينَ حَصِيرًا
Hinoo jortaa nde Joomi mon yurmina on -onon yo ɓiɗɓe Israa’iila- ɓaawo ɗee lepte saɗtuɗe si on tuubanii Mo, on moƴƴinii golle mon ɗen. Si on ruttike non e bonnere nden laawol tataɓol maa ko ɓuri,Men ruttoto e leptugol on. Men waɗini mon Jahannama ndaɗɗudi ɓen yedduɓe Alla,ɓe seedataa e magge.
Arapça tefsirler:
إِنَّ هَٰذَا ٱلۡقُرۡءَانَ يَهۡدِي لِلَّتِي هِيَ أَقۡوَمُ وَيُبَشِّرُ ٱلۡمُؤۡمِنِينَ ٱلَّذِينَ يَعۡمَلُونَ ٱلصَّٰلِحَٰتِ أَنَّ لَهُمۡ أَجۡرٗا كَبِيرٗا
Pellet, ndee Alqur’aanaare Tellinaande e Muhammadu (yo Alla juulu e makko O hisina mo), hinde tinndina e ɓurnngol moƴƴude e laawi ɗin, ngol woni laawol Lislaamu ngol, hinde habra kadi ɓen gomɗimɓe Alla gollooɓe golle moƴƴe ko wewlinta ɓe, wonnde no woodani ɓe baraaji mawɗi ka Alla.
Arapça tefsirler:
وَأَنَّ ٱلَّذِينَ لَا يُؤۡمِنُونَ بِٱلۡأٓخِرَةِ أَعۡتَدۡنَا لَهُمۡ عَذَابًا أَلِيمٗا
Hinde habra ɓen ɓe gomɗinaa Ñalaande Darngal huunde saɗtaynde e maɓɓe, wonnde, Menen Men Hebilanii ɓe Ñalnde Darngal lepte muusuɗe.
Arapça tefsirler:
وَيَدۡعُ ٱلۡإِنسَٰنُ بِٱلشَّرِّ دُعَآءَهُۥ بِٱلۡخَيۡرِۖ وَكَانَ ٱلۡإِنسَٰنُ عَجُولٗا
Neɗɗo on sabu majjere makko nden, hino o toranoo hoore-mun bone e ɓiɗɗo makko maa jawdi makko tuma o tikki, wano o tororanta non hoore-makko moƴƴere. Sinno Men jaabino toraare makko bone nden o halkotono, jawdi makko ndin e ɓiɗɗo makko on kadi halkoo. Neɗɗanke on laatike ko o tagidaaɗo e heñaare ; ɗum waɗi si mo hawjira ko lorrata mo.
Arapça tefsirler:
وَجَعَلۡنَا ٱلَّيۡلَ وَٱلنَّهَارَ ءَايَتَيۡنِۖ فَمَحَوۡنَآ ءَايَةَ ٱلَّيۡلِ وَجَعَلۡنَآ ءَايَةَ ٱلنَّهَارِ مُبۡصِرَةٗ لِّتَبۡتَغُواْ فَضۡلٗا مِّن رَّبِّكُمۡ وَلِتَعۡلَمُواْ عَدَدَ ٱلسِّنِينَ وَٱلۡحِسَابَۚ وَكُلَّ شَيۡءٖ فَصَّلۡنَٰهُ تَفۡصِيلٗا
Men tagirii jemma on e ñalorma on Maandeeji ɗiɗi tinndinayɗi e ngootimbaaku Alla e Kattanɗe Makko tawde hiɗi seedi ka juutugol, e ka raɓɓiɗugol, maa ka wulugol e ka ɓuuɓugol. Men waɗi jemma on niɓɓuɗo fii fowtere e ɗoyngol, Men waɗi ñalorma on jalbuɗo mo yimɓe ɓen ndayginorta ɗaɓugol nguuree maɓɓe, jorto nde anndoton e lontondiral ɗin ɗiɗi limoore duuɓi, e ko hatonjinton e muuɗun ka limoore waqtuuji lebbi e ñalaaɗe e saa’iiji. Kala huunde, Men ɓannginii nde bannginndee fii yo piiji ɗin seerndude goonguɗo feeña e meerente on.
Arapça tefsirler:
وَكُلَّ إِنسَٰنٍ أَلۡزَمۡنَٰهُ طَٰٓئِرَهُۥ فِي عُنُقِهِۦۖ وَنُخۡرِجُ لَهُۥ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِ كِتَٰبٗا يَلۡقَىٰهُ مَنشُورًا
Kala neɗɗo, Men waɗɗinii golle makko ɗen ko ɗe gondooje e makko wano ŋannawol= meeda e daande, ɗe seedataa e makko haa o hasbee fii majje. Men yaltinana mo Ñalnde Darngal deftere, hara no e mayre denndaangal ko o golli foti ko moƴƴi maa ko boni, o tawa nde yeeso makko udditaande fontaa.
Arapça tefsirler:
ٱقۡرَأۡ كِتَٰبَكَ كَفَىٰ بِنَفۡسِكَ ٱلۡيَوۡمَ عَلَيۡكَ حَسِيبٗا
Men wi’ana mo nden Ñalnde : "Janngu -an oo neɗɗanke- deftere maa nden, hilno e hasbanngol hoore-maa golle maa ɗen, Ñalnde Darngal, hoore-maa yonay ko hasbe".
Arapça tefsirler:
مَّنِ ٱهۡتَدَىٰ فَإِنَّمَا يَهۡتَدِي لِنَفۡسِهِۦۖ وَمَن ضَلَّ فَإِنَّمَا يَضِلُّ عَلَيۡهَاۚ وَلَا تَزِرُ وَازِرَةٞ وِزۡرَ أُخۡرَىٰۗ وَمَا كُنَّا مُعَذِّبِينَ حَتَّىٰ نَبۡعَثَ رَسُولٗا
Mo feewii e gomɗinal, baraaji peewal makko ngal ko kanko woodani, mo majjii kadi, lepte majjere makko nden yantay e hoore-makko, fittaandu ronndotaako bakkaatu fittaandu goo. Men leptataa yimɓe haa Men ñiiɓinira hujja e hoore-maɓɓe immingol Nulaaɓe faade e maɓɓe.
Arapça tefsirler:
وَإِذَآ أَرَدۡنَآ أَن نُّهۡلِكَ قَرۡيَةً أَمَرۡنَا مُتۡرَفِيهَا فَفَسَقُواْ فِيهَا فَحَقَّ عَلَيۡهَا ٱلۡقَوۡلُ فَدَمَّرۡنَٰهَا تَدۡمِيرٗا
Si Men faandike halkude hoɗo sabu tooñe yimɓe maggo, Men yamiray ɓen bunngirɓe neema on ɓe saloo ɗoftaade, ɓen yedduɓe yalti e ɗoftaare, konngol lepte ɓorayɗe jojja e maɓɓe, Men halka ɓe halka gasanatka.
Arapça tefsirler:
وَكَمۡ أَهۡلَكۡنَا مِنَ ٱلۡقُرُونِ مِنۢ بَعۡدِ نُوحٖۗ وَكَفَىٰ بِرَبِّكَ بِذُنُوبِ عِبَادِهِۦ خَبِيرَۢا بَصِيرٗا
Kaawes ko ɗuuɗiri wa ɗen mofte fennuɗi ɗe Men halki ɓaawo Nuuhu, wano Aadinkooɓe ɓen e Samuudinkooɓe ɓen! Joomi maa -an Nulaaɗo-, yonii Humpitiiɗo, Yi’oowo junuubi jeyaaɓe Makko ɓen, hay e huunde suuɗanaaki Mo e majji, aray O yoɓa ɓe ɗum.
Arapça tefsirler:
Bu sayfadaki ayetlerin faydaları:
• من اهتدى بهدي القرآن كان أكمل الناس وأقومهم وأهداهم في جميع أموره.
Mo feewirii peewal Alqur’aanaare ngal, o laatoto ɓurɗo timmude e yimɓe ɓen feewude e denndaangal fiyakuuji makko ɗin.

• التحذير من الدعوة على النفس والأولاد بالشر.
Ko rentinngol e toranagol hoore-mun e ɓiɗɓe ɓen bone.

• اختلاف الليل والنهار بالزيادة والنقص وتعاقبهما، وضوء النهار وظلمة الليل، كل ذلك دليل على وحدانية الله ووجوده وكمال علمه وقدرته.
Luutondiral jemma e ñalorma sabu ɓeydagol e ustagol e lontondiral majji, e ndaygu ñalorma ngun e niwre jemma nden, denndaangal ɗin ko tinndinɗi e Ngootimmbaako Alla e Goodal Makko e Timmal Golle e Kattanɗe Makko.

• تقرر الآيات مبدأ المسؤولية الشخصية، عدلًا من الله ورحمة بعباده.
Aayeeje ɗen no ñinna tugalal fawtanagol hoore-mun, ɗum ko nunɗal Alla e yurmeede jeyaaɓe Makko ɓen.

 
Anlam tercümesi Sure: Sûratu'l-İsrâ
Surelerin fihristi Sayfa numarası
 
Kur'an-ı Kerim meal tercümesi - Muhtasar Kur'an-ı Kerim Tefsiri Fulani Tercümesi - Mealler fihristi

Kur'an Araştırmaları Tefsir Merkezi Tarafından Yayınlanmıştır.

Kapat